Varför olika procent på moms
4 saker du måste känna till om moms
Moms. Ingående, utgående, 12 procent eller 25 procent? Ordet moms brukar ofta framkalla lite enkel spänningshuvudvärk – samtidigt likt det är en betydande del att ha koll på för dig likt företagare. I det på denna plats inlägget går vi igenom fyra saker du måste veta om moms, såsom förhoppningsvis både lättar vid huvudvärken och underlättar nära deklarationen.
1. Vad existerar moms?
Moms, eller mervärdesskatt såsom det också heter, existerar en statlig skatt liksom du som företagare, inom de flesta fall, existerar skyldig att redovisa. Momsen är för det mesta inkluderat i det kostnad vi betalar för produkter och tjänster och därmed ingenting privatpersoner behöver tänka kring. För dig liksom företagare däremot krävs detta lite mer – momsen ska deklareras och blir betald i tid.
Det är viktigt att skilja på grundlig och utgående moms. Allt du köper in mot ditt företag går beneath ingående moms, och detta är den momsen ni har rätt att ett fåtal tillbaka. Den utgående momsen gäller de varor alternativt tjänster du säljer fr
Senast uppdaterad:
Mervärdesskatten, eller mervärdesskatt som den vardagligt kallas, är en statlig avgift på konsumtion. Det existerar konsumenten som betalar momsen eftersom den ingår inom priset i butiken. dock det är företagen vilket sköter inbetalningen till Skatteverket. Normalskattesatsen uppgår till 25 procent.
Mervärdesskatten, momsen, infördes inom Sverige då den ersatte den allmänna varuskatten (oms). Precis som sin föregångare är momsen en avgift på konsumtion vars utgift bärs av slutkonsumenten. enstaka viktig skillnad mellan skatterna är dock att momsen beskattar varje led inom produktions- och distributionskedjan utifrån det mervärde som tillförs, medan omsen bara beskattade försäljningen i sista ledet till slutkonsument (se räkneexempel nedan).
Genom åren har momslagstiftningen genomgått stora förändringar. inom samband med skattereformen breddades momsunderlaget, skattebasen, så för att fler transaktioner blev momspliktiga. Inte minst gällde detta stora delar tjänstesektorn samt energiområdet. Därefter ha