Vilken syn har katolicismen för döden
Helvete och skärseld
Här hjälper inga exegetiska akrobatkonster: tanken vid en evig fördömelse äger en fast plats inom Jesu undervisning (Matt , , och 50, , , , , , , , , Luk ), i de nytestamentliga breven och i Uppenbarelseboken. Dogmatiken står på trygg grund när den talar om existensen av helvetet (det svenska ordet existerar bildat på Hel, dödsriket i fornnordisk mytologi) samt om straffens evighet. Detta trots att Gud, i enlighet med andra Petrusbrevet (), önskar att ingen skall vandra förlorad utan alla skall få tid att omvända sig.
Gehenna, det mening som Jesus använde till helvetet, var en sopstation där elden aldrig slocknade i Hinnomdalen strax utanför Jerusalem. Platsen valdes mot sitt ändamål därför för att man i forntiden var hade offrat levande små människor till guden Molok. Den var med andra mening symbolen för avskyvärd ondska, sin tids Auschwitz. Uttrycket är alltså en foto, inte en sakbeskrivning. Bilden av helvetet som enstaka tortyrkammare med djävulen vilket högste chef hör mot folkloren och uppkom beneath medel
Livet efter dden
Sörj med hopp
Den kristna tron ger oss ett hopp om för att inte döden är slutet. Det står tydligt inom Bibeln, på många ställen, bland annat i 1 Thessalonikerbrevet
” vi önskar att ni skall känna till hur det går tillsammans dem som avlider, så att ni inte behöver sörja som de andra, de som inte äger något hopp.”
Vi ska självklart sörja, det gör man när någon lämnar enstaka, men vi ska sörja med hopp. Det hoppet handlar om att, vilket det står i Jesaja , ”Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni såsom vilar i mullen! Ty din dagg är enstaka ljusets dagg, du låter den falla över skuggornas land.”
Vi uppstår tack vare Jesus
Vi kommer att uppstå till ett nytt liv. Vi vet inte många om detaljerna, men oss vet att det blir ett liv ”till härlighet”. Så här stå